Ikväll vill jag skriva lite om det här med att komma ifrån sockret. För 10 dagar sedan när jag klokt bestämde mig för att komma bort ifrån det en gång för alla så tänkte jag direkt på allt jag skulle sakna. Hur fan skulle jag överleva utan min goda mjölkchoklad? För att inte tala om ostbågarna? Scones? Gräddglass? Ja listan blev lång. Men vet ni en häftig grej? Att visst, det är klart jag fortfarande har lite av suget kvar, men det har verkligen börjat avta. Nu klarar jag av att gå förbi smågodishyllan inne på ICA. Jag fixar liksom det utan att godismonstret i mitt huvud ska överta.
Så. Livet är inte slut för att man slutar med sockret. När jag åt mycket socker så tyckte jag livet i allmänhet var tråkigt de dagar jag åt nyttigt och blev himmelska de stunder jag "unnade" mig choklad och andra godsaker. Men ett sådant liv vill jag faktiskt inte ha. Jag vill tycka att livet är underbart utan att det ska bero på vad jag stoppar i mig. Sen såklart att jag vill ha njutning i det jag äter, men man lär sig uppskatta annat.
Måste bara dra ytterligare ett exempel. I våras åt jag och min pojkvän strikt LCHF under två månader. Jag har alltid hatat mörk choklad, har tyckt det varit skitäckligt men efter tre veckor så unnade vi oss några bitar med just mörk choklad och det var verkligen riktigt gott. När man kommer ifrån sockret så är det söta inte längre gott, utan det blir för mycket. Tro mig. Det finns en utväg ur sockerberoendet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar