27 november 2011
Oj vad jag skulle sakna mjölkchoklad...
Idag har jag inte gjort något vettigt alls. Målat om en spjälsäng jag köpte igår. Det var väl ioförsig vettigt gjort. Men än är den bara halvklar.
Ikväll vill jag skriva lite om det här med att komma ifrån sockret. För 10 dagar sedan när jag klokt bestämde mig för att komma bort ifrån det en gång för alla så tänkte jag direkt på allt jag skulle sakna. Hur fan skulle jag överleva utan min goda mjölkchoklad? För att inte tala om ostbågarna? Scones? Gräddglass? Ja listan blev lång. Men vet ni en häftig grej? Att visst, det är klart jag fortfarande har lite av suget kvar, men det har verkligen börjat avta. Nu klarar jag av att gå förbi smågodishyllan inne på ICA. Jag fixar liksom det utan att godismonstret i mitt huvud ska överta.
Så. Livet är inte slut för att man slutar med sockret. När jag åt mycket socker så tyckte jag livet i allmänhet var tråkigt de dagar jag åt nyttigt och blev himmelska de stunder jag "unnade" mig choklad och andra godsaker. Men ett sådant liv vill jag faktiskt inte ha. Jag vill tycka att livet är underbart utan att det ska bero på vad jag stoppar i mig. Sen såklart att jag vill ha njutning i det jag äter, men man lär sig uppskatta annat.
Måste bara dra ytterligare ett exempel. I våras åt jag och min pojkvän strikt LCHF under två månader. Jag har alltid hatat mörk choklad, har tyckt det varit skitäckligt men efter tre veckor så unnade vi oss några bitar med just mörk choklad och det var verkligen riktigt gott. När man kommer ifrån sockret så är det söta inte längre gott, utan det blir för mycket. Tro mig. Det finns en utväg ur sockerberoendet.
Ikväll vill jag skriva lite om det här med att komma ifrån sockret. För 10 dagar sedan när jag klokt bestämde mig för att komma bort ifrån det en gång för alla så tänkte jag direkt på allt jag skulle sakna. Hur fan skulle jag överleva utan min goda mjölkchoklad? För att inte tala om ostbågarna? Scones? Gräddglass? Ja listan blev lång. Men vet ni en häftig grej? Att visst, det är klart jag fortfarande har lite av suget kvar, men det har verkligen börjat avta. Nu klarar jag av att gå förbi smågodishyllan inne på ICA. Jag fixar liksom det utan att godismonstret i mitt huvud ska överta.
Så. Livet är inte slut för att man slutar med sockret. När jag åt mycket socker så tyckte jag livet i allmänhet var tråkigt de dagar jag åt nyttigt och blev himmelska de stunder jag "unnade" mig choklad och andra godsaker. Men ett sådant liv vill jag faktiskt inte ha. Jag vill tycka att livet är underbart utan att det ska bero på vad jag stoppar i mig. Sen såklart att jag vill ha njutning i det jag äter, men man lär sig uppskatta annat.
Måste bara dra ytterligare ett exempel. I våras åt jag och min pojkvän strikt LCHF under två månader. Jag har alltid hatat mörk choklad, har tyckt det varit skitäckligt men efter tre veckor så unnade vi oss några bitar med just mörk choklad och det var verkligen riktigt gott. När man kommer ifrån sockret så är det söta inte längre gott, utan det blir för mycket. Tro mig. Det finns en utväg ur sockerberoendet.
25 november 2011
Akut sötsugen!
Oj vilken tuff dag det varit. Idag har sötsuget tagit över hjärnan totalt. Har försökt få bort det genom att träna och det gick bra. Andra bra tips för att bli av med sötsuget är att prata om det. Det blir som terapi. Att säga högt att "jag är sugen på socker men jag tänker inte låta det ta över".
Kom hem för en stund sedan och surfade runt efter ett enkelt LCHF-bakverk och hittade en cheesecake. Riktigt enkelt recept och när jag smakade av smeten så höll jag på att gå i taket - himmels vad god den var. Helt sjukt! Det godaste jag någonsin ätit i LCHF-väg. Nu står den i frysen och väntar på att bli färdig och så länge vill jag dela med mig av receptet till er.
Till en person:
1 ägg
2 msk sukrin
70 gram philadelphiaost
1 dl vispgrädde
citron
Börja med att dela ägget i två bunkar - äggulan för sig och äggvitan för sig. Häll på sukrin på äggulan och vispa. Vispa sedan vitan till vitt skum.
Därefter tar du philadelphian och vispar ner det bland gulan och sukrinet.
Ta ytterligare en skål och vispa grädde. När den är uppvispad, vispa sedan ihop den med gulan, sukrinet och osten. Efter det tar du en sked och rör ner äggvitan. Riv ner citronskal. In i frysen i några timmar.
Jag lovar er! Ni kommer inte bli besvikna! Det kan även vara gott att ha i vaniljpulver (pulver! inte socker). Testa er fram.
Kram!
Kom hem för en stund sedan och surfade runt efter ett enkelt LCHF-bakverk och hittade en cheesecake. Riktigt enkelt recept och när jag smakade av smeten så höll jag på att gå i taket - himmels vad god den var. Helt sjukt! Det godaste jag någonsin ätit i LCHF-väg. Nu står den i frysen och väntar på att bli färdig och så länge vill jag dela med mig av receptet till er.
Till en person:
1 ägg
2 msk sukrin
70 gram philadelphiaost
1 dl vispgrädde
citron
Börja med att dela ägget i två bunkar - äggulan för sig och äggvitan för sig. Häll på sukrin på äggulan och vispa. Vispa sedan vitan till vitt skum.
Därefter tar du philadelphian och vispar ner det bland gulan och sukrinet.
Ta ytterligare en skål och vispa grädde. När den är uppvispad, vispa sedan ihop den med gulan, sukrinet och osten. Efter det tar du en sked och rör ner äggvitan. Riv ner citronskal. In i frysen i några timmar.
Jag lovar er! Ni kommer inte bli besvikna! Det kan även vara gott att ha i vaniljpulver (pulver! inte socker). Testa er fram.
Kram!
Strunta i vågen - använd måttband!
Ett väldigt stort fel som alldeles för många människor gör idag är att ställa sig på vågen. Ställer du dig på en vanlig våg så får du fram en siffra men vet egentligen inte särskilt mycket om den. Vad säger 87 kilo dig? En person kan väga 87 kilo och vara i topptrim medans det finns andra som väger 87 kilo som klassas som överviktiga.
Det bästa du kan göra är att antingen gå till ett gym och betala för en fettmätning. Oftast använder dom en tanitavåg som ger dig svar på hur muskelmassan ser ut, hur mycket vatten du har i kroppen, hur mycket som är fett och så vidare. Ibland använder gym en kaliper vilket är ett verktyg där man tar tag i kroppsfettet och "klämmer tag" och mäter det. Var dock noggrann med att samma person gör det på dig så att du får ett så rätt resultat som möjligt!
Sist men inte minst så har vi det enklaste av dem alla! Måttbandet. Kostar en guldpeng och finns att köpa i stort sett överallt. När jag mäter så mäter jag armens omkrets och är personen ute efter muskeluppbyggnad så ber jag dom även att spänna armen för att mäta hur stor bicepskulan är. Sen mäter jag midjan, höften, låret och vaden. Be någon i hemmet hjälpa dig mäta så att det blir rätt. Skriv ner resultaten och mät igen om en månad. DET är motiverande!
Det bästa du kan göra är att antingen gå till ett gym och betala för en fettmätning. Oftast använder dom en tanitavåg som ger dig svar på hur muskelmassan ser ut, hur mycket vatten du har i kroppen, hur mycket som är fett och så vidare. Ibland använder gym en kaliper vilket är ett verktyg där man tar tag i kroppsfettet och "klämmer tag" och mäter det. Var dock noggrann med att samma person gör det på dig så att du får ett så rätt resultat som möjligt!
Sist men inte minst så har vi det enklaste av dem alla! Måttbandet. Kostar en guldpeng och finns att köpa i stort sett överallt. När jag mäter så mäter jag armens omkrets och är personen ute efter muskeluppbyggnad så ber jag dom även att spänna armen för att mäta hur stor bicepskulan är. Sen mäter jag midjan, höften, låret och vaden. Be någon i hemmet hjälpa dig mäta så att det blir rätt. Skriv ner resultaten och mät igen om en månad. DET är motiverande!
24 november 2011
Mitt sockerberoende
Nu kommer det bli en lång och djup historia och jag delger den med er för att jag vill att ni ska förstå effekterna av att ta bort kolhydraterna för mig.
För några år sedan började jag känna mig borta i huvudet. Jag upplevde en kronisk "fylla". Jag kände mig hela tiden som att jag hade druckit några glas vin. Det var jätteobehagligt och jag sökte såklart upp läkare. De gjorde massa tester på mig - tog alla möjliga blodprov, ögonundersökning (eftersom ibland kunde det svartna) och hjärnröntgen. Trots alla tester så visade det ingenting. Läkarna sa att jag var frisk som en nötkärna och förklarade istället att det var något psykiskt. Jag gick vid psykolog och bearbetade mycket i mig själv men ändå blev det ingen fysisk förändring. Jag gick åter igen till läkaren men han konstaterade fortfarande att jag var frisk. Gick till många andra läkare under den här tiden - jag visste att något inte stod rätt till.
För två år sedan kom jag i kontakt med Sockerbomben, skriven av Bitten Jonsson. Det var en sådan chockupplevelse att läsa hennes bok. Allt stämde på mig. Jag blev jättenyfiken på kostens påverkan på kroppen och hittade LCHF. Månaderna gick och jag ville sätta igång att äta klokt LCHF men jag klarade inte det. Mitt sockersug var för starkt och jag tyckte efter några dagars LCHF:ande att nu var det dags att "unna mig" min älskade marabouchoklad. Jag hittade alltid anledningar till att släppa på tyglarna. Det var en fruktansvärt jobbig tid för jag kände mig maktlös för sockret. Sockret och kolhydraterna styrde mig. Jag kunde ofta ställa mig och göra muffinssmet och smulpajsdeg och äta ur bunken. Ibland gick jag till skafferiet och tog några skedar med vaniljsocker. Men det absolut jobbigaste för mig var att jag alltid alltid alltid hade anledningar till att äta. Antingen var det för att fira något (och det hade gått så långt att ibland kunde jag fira att jag "orkade" ta mig igenom skoldagen), att jag var ledsen och behövde tröst, att jag behövde energi, att det var billigt... Alltid fanns det något. Och det skrämde mig att veta att jag tappat kontrollen totalt.
Förra året bestämde jag mig. Jag skulle bryta mitt sockerberoende. Förra sommaren var jag ifrån sockret i åtta veckor och mådde så fantastiskt bra. Det var knappt jobbigt och jag var extremt stolt över mig själv. Sen fick jag ett fall igen och ramlade tillbaka till sockerträsket. Nu har det varit lite från och till hela tiden och i början av min graviditet så fixade inte min kropp LCHF - det enda jag kunde få i mig var all form av potatis - strips, chips... Så då åt jag det. Men nu har jag återigen tagit tag i det och har varit sockerfri i sju dagar och mår bättre än på länge. Det värsta har gått över och nu är jag inne i den delen då jag känner att livet är meningslöst utan socker. Jag vet att det kommer släppa om ett tag och att jag kommer uppskatta annan mat. Hälsosammare mat. Det svåraste att vara ifrån är frukten. Jag älskar frukt men min kropp klarar inte av det. Jag blir "onykter" av alla typer av kolhydrater så jag har inget annat val än att vara ifrån det.
Det är min historia. Och oroa er inte - innan dessa sju dagar så har jag trappat ner successivt på sockret så att det inte blir någon större chock för min bebis (som förresten är beräknad om sex veckor).
Socker är gift. Glöm inte det.
För några år sedan började jag känna mig borta i huvudet. Jag upplevde en kronisk "fylla". Jag kände mig hela tiden som att jag hade druckit några glas vin. Det var jätteobehagligt och jag sökte såklart upp läkare. De gjorde massa tester på mig - tog alla möjliga blodprov, ögonundersökning (eftersom ibland kunde det svartna) och hjärnröntgen. Trots alla tester så visade det ingenting. Läkarna sa att jag var frisk som en nötkärna och förklarade istället att det var något psykiskt. Jag gick vid psykolog och bearbetade mycket i mig själv men ändå blev det ingen fysisk förändring. Jag gick åter igen till läkaren men han konstaterade fortfarande att jag var frisk. Gick till många andra läkare under den här tiden - jag visste att något inte stod rätt till.
För två år sedan kom jag i kontakt med Sockerbomben, skriven av Bitten Jonsson. Det var en sådan chockupplevelse att läsa hennes bok. Allt stämde på mig. Jag blev jättenyfiken på kostens påverkan på kroppen och hittade LCHF. Månaderna gick och jag ville sätta igång att äta klokt LCHF men jag klarade inte det. Mitt sockersug var för starkt och jag tyckte efter några dagars LCHF:ande att nu var det dags att "unna mig" min älskade marabouchoklad. Jag hittade alltid anledningar till att släppa på tyglarna. Det var en fruktansvärt jobbig tid för jag kände mig maktlös för sockret. Sockret och kolhydraterna styrde mig. Jag kunde ofta ställa mig och göra muffinssmet och smulpajsdeg och äta ur bunken. Ibland gick jag till skafferiet och tog några skedar med vaniljsocker. Men det absolut jobbigaste för mig var att jag alltid alltid alltid hade anledningar till att äta. Antingen var det för att fira något (och det hade gått så långt att ibland kunde jag fira att jag "orkade" ta mig igenom skoldagen), att jag var ledsen och behövde tröst, att jag behövde energi, att det var billigt... Alltid fanns det något. Och det skrämde mig att veta att jag tappat kontrollen totalt.
Förra året bestämde jag mig. Jag skulle bryta mitt sockerberoende. Förra sommaren var jag ifrån sockret i åtta veckor och mådde så fantastiskt bra. Det var knappt jobbigt och jag var extremt stolt över mig själv. Sen fick jag ett fall igen och ramlade tillbaka till sockerträsket. Nu har det varit lite från och till hela tiden och i början av min graviditet så fixade inte min kropp LCHF - det enda jag kunde få i mig var all form av potatis - strips, chips... Så då åt jag det. Men nu har jag återigen tagit tag i det och har varit sockerfri i sju dagar och mår bättre än på länge. Det värsta har gått över och nu är jag inne i den delen då jag känner att livet är meningslöst utan socker. Jag vet att det kommer släppa om ett tag och att jag kommer uppskatta annan mat. Hälsosammare mat. Det svåraste att vara ifrån är frukten. Jag älskar frukt men min kropp klarar inte av det. Jag blir "onykter" av alla typer av kolhydrater så jag har inget annat val än att vara ifrån det.
Det är min historia. Och oroa er inte - innan dessa sju dagar så har jag trappat ner successivt på sockret så att det inte blir någon större chock för min bebis (som förresten är beräknad om sex veckor).
Socker är gift. Glöm inte det.
Att tänka på när du lägger upp ditt träningsprogram
Vill delge lite tips om vad du bör tänka på när du sätter dig ner och ska planera morgondagens pass:
- Värm upp ordentligt! Börja exempelvis jogga på 8,0 på löpbandet, öka varannan minut med 2,0 och när du är uppe på 16,0 så vänder du, går 2,0 tillbaka varannan minut och upprepa två gånger. Du ska bli ordentligt svettig!
- De stora musklerna först! Vill du köra igenom hela kroppen så börjar du med benen, övergår till ryggen, sen bröstet och så vidare… Detta är viktigt för lägger du exempelvis alldeles för mycket kraft och energi på bicepsen i början av ett pass så kommer du inte kunna träna axlar, bröst och rygg lika effektivt efter det.
- Satsar du på fettförbränning? Istället för att vila mellan varje set, kör några aktiva övningar. Hopprep. Upphopp. Burpees. Det finns massor med olika övningar. Du ska inte vara stilla. Du är där för att träna. Gör det effektivt!
- Satsa mycket på coren! Ett sexpack är inte ett bevis på stark bålstabilitet. Och träning bör ALLTID handla om hälsa först, fitness sen. Med en stark bål stärker du hela kroppen, får finare hållning och dessutom kommer du orka göra alla andra övningar djupare och mer intensiva. Planka, planka på boll, sidoplankor, plankor med benlyft… Variationerna är enorma! Maximalt 10 minuter!
- Stretcha!! Prioritera det. Har du exempelvis tränat benen under en lång period utan att stretcha så ökar risken för knäproblem drastiskt!
Frågor på det?
God LCHF-frukost
Vill tipsa er läsare om en god och mättande LCHF-frukost som går extremt snabbt att fixa.
Köp en bunke med rysk/turkisk yoghurt och fyll en liten skål med det (du kommer inte behöva särskilt mycket eftersom detta är extremt mättande). Jag brukar variera mellan att toppa med frusna bär, oftast hallon och blåbär. Annars tar du och häller på nötter du gillar, som sötmandel och lite linfrön och strör över med kanel. Riktigt gott och du håller dig mätt fram till lunch!
Köp en bunke med rysk/turkisk yoghurt och fyll en liten skål med det (du kommer inte behöva särskilt mycket eftersom detta är extremt mättande). Jag brukar variera mellan att toppa med frusna bär, oftast hallon och blåbär. Annars tar du och häller på nötter du gillar, som sötmandel och lite linfrön och strör över med kanel. Riktigt gott och du håller dig mätt fram till lunch!
Min graviditet
Jag är så glad att jag är gravid och jag känner den lilla busen inom mig sparka, vrida och vända på sig om vartannat. Finns nog på riktigt ingen häftigare fysisk känsla än så. En oplanerad men inte oönskad graviditet Längtar verkligen efter att bebisen ska komma ut och förgylla mitt liv med sin närvaro. Känner redan nu en sådan enorm kärlek till min lilla skrutt – tänk då hur det kommer att bli sedan. <3
Men jag tänker däremot inte låta graviditeten hindra mig från att träna och leva hälsosamt. Tycker det är extremt sorgligt att det är så många gravida som har tänket att ”äh, jag kommer ändå gå upp så mycket i vikt så jag kan lika gärna frossa på”. Jag har nog inte ens gått upp fem kilo än så länge. Sedan tycker jag däremot inte att man ska gå på massa dieter och banta under en graviditet utan det är sunt förnuft som gäller. Lyssna på din kropp och stanna av träningen när den säger åt dig att det här är för tungt. Under en graviditet ska inte målet vara att bygga massa muskler eller förlora fettmassa utan det ska helt enkelt handla om att äta rätt, träna sunt och må bra.
Det är ju trots allt inte bara för oss mödrars skull utan vi har faktiskt ett enormt ansvar för våra små liv i magen.
Köttfärs och champinjon-gratäng
God kväll kära läsare.
Vill tipsa er alla om en otroligt god LCHF-gratäng som kostar väldigt lite att göra och är färdig på 20 minuter! Nu har jag kryddat och hällt i ingredienserna på måfå vilket jag tror ger bästa resultat.
Du behöver:
Köttfärs
Kryddor
Tomatpuré
Champinjoner
Ost
Smör
Stek köttfärs och krydda med några goda kryddor. Jag använde örtsalt, svartpeppar, paprikakrydda och grillkrydda. Ha sedan i några matskedar med tomatpuré.
Ta en ugnsform och smöra den. (Givetvis med riktigt smör, inte margarin) Lägg några skivade champinjoner på botten, häll på en tredjedel av köttfärsen, dra på några klickar smör och hyvla ostskivor och lägg på. Varva så tills all färs är slut. Avsluta med att hälla på grädde. Jag använde nog två deciliter till två portioner.
In i ugnen på 225 grader i ungefär 10 minuter (tills det har fått färg).
Ät med en god sallad till!
Mums!
Går att ha i lök också om man vill. Jag hade bara ingen hemma.
Vill tipsa er alla om en otroligt god LCHF-gratäng som kostar väldigt lite att göra och är färdig på 20 minuter! Nu har jag kryddat och hällt i ingredienserna på måfå vilket jag tror ger bästa resultat.
Du behöver:
Köttfärs
Kryddor
Tomatpuré
Champinjoner
Ost
Smör
Stek köttfärs och krydda med några goda kryddor. Jag använde örtsalt, svartpeppar, paprikakrydda och grillkrydda. Ha sedan i några matskedar med tomatpuré.
Ta en ugnsform och smöra den. (Givetvis med riktigt smör, inte margarin) Lägg några skivade champinjoner på botten, häll på en tredjedel av köttfärsen, dra på några klickar smör och hyvla ostskivor och lägg på. Varva så tills all färs är slut. Avsluta med att hälla på grädde. Jag använde nog två deciliter till två portioner.
In i ugnen på 225 grader i ungefär 10 minuter (tills det har fått färg).
Ät med en god sallad till!
Mums!
Går att ha i lök också om man vill. Jag hade bara ingen hemma.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)